|
Hej alla filmälskare!  Eftersom min förra tråd inte blev särskilt populär hos vissa, så ska jag nu göra ett nytt försök att skapa en tråd som inte folk irriterar sig på... Rubriken till min tråd är ju som sagt Din alldeles egna film!... Vad jag menar med den är: Om vi säger att du fick skapa en alldeles egen film med hjälp av proffs från filmbranschen... Vad skulle filmen heta? Vad skulle filmen handla om? Vad skulle det vara för filmgenre? Vem skulle få huvudroll? Och så vidare... Berätta så mycket du bara orkar! Sedan kan du även tala om vilken av dem andras filmer du helst skulle vilja se. Kanske till och med ge den ett betyg… Ja, vad som helst! Du bestämmer! _________________________________________________ Tja, eftersom att jag är så förtjust i rysare skulle jag antagligen skapa en sådan. Handlingen och det andra har jag ännu inte kommit fram till, men jag återkommer! _________________________________________________ Hej då, så länge! [Inlägget ändrat av Horror Forever 2007-01-05 20:13:59] |
|
... ... ...Men kom igen nu! Ni måste väl veta nåt! Vad till exempel er egen film skulle handla om eller vad som helst! [Inlägget ändrat av Horror Forever 2007-01-06 11:58:12] |
|
Jag är rädd för sådana här trådar. Trots att man kan sätta Copyright med fet stil över min story, titel och hela rasket, kan ändå något glin ta mina idéer och göra det värsta av dem. Jag älskar mina unika och fantastiska (  ) idéer så mycket, att jag inte vågar lägga ut minsta detalj om de i vilket forum som helst.Fast Filmpunktare är väl att lita på...? |
|
Du behöver väl ändå inte göra två likadana trådar? __________________________ Put some excitement between your legs, ride a horse. |
|
Det är därför jag inte häller vill skriva mina filmideer. Jag måste säga att vissa av dom är riktigt bra och då vill jag inte att någon annan ska ta mina ideér. __________________________ Jonny Kennedy: Tänk att så många människor fortfarande är rädda för döden. De vägrar tala om den, trots att det är en del av livet. Varför inte istället organisera den som vi gör med en födelsedag eller annat firande? |
|
En tråd skulle räcka. __________________________ My name is tony montana |
|
Jag skulle först och främst sätta musik och foto före story. Föreställ er sluten på både "2001" och "Requiem for a dream" och "Crash". Flera händelser som stöter ihop med varandra och pulsen ökar för varje stund som går. Vackra färger blandas in och härlig musik spelas. Jag vill ha fokus på himlen, om ni fattar, slänga in strömmande ljus i olika färger så man får känslan av att det utspelar sig i en surrealistisk värld, fast ändå inte. __________________________ Gillar långa promenader i månsken och fläskiga kvinnor. |
|
Lepre: Jag som studerar foto, förstår betydelsen i bildspelet - det kan faktiskt mycket viktigare än själva historien. En av mina noveller har faktiskt himlen, moln och atmosfären som grund. Ändå spelar historien stor roll. Jag har kämpat som in i helvete för att göra något bra.  [Inlägget ändrat av filmernas härskare 2007-01-07 20:57:43] |
|
Den skulle handla om mitt liv..... __________________________ //* |
|
Jag har också en del bra idéer, men de förändras alltid allteftersom och de blir oftast mörkare än vad jag tidigare tänkt mig. Men det är ju bara bra, då betyder det att det är just sådant som jag eventuellt ska/bör jobba med. My Friend, My Love and Bill Murray Genre: Drama/Romantik/Komedi Filmen handlar om en John som har allt; flickvän, goda vänner och stora drömmar. Allt förstörs en kväll när han blir påkörd av en bil och hamnar i koma, han överlever men vaknar upp med väldigt, väldigt svåra men för livet. Hans hjärna har förstörts nästan helt så hans förmåga att tala, röra sig och tänka finns inte längre. Vi följer honom och hans liv på ett sjukhem där han gör absolut ingenting. Intressant story? Absolut inte. Men det är vad som försigår i Johns huvud som är intressant och spelar stor roll för filmen. I hans huvud lever han sitt vanliga liv fast med väldigt skumma inslag. Varje dag är en perfekt dag och i hans riktiga liv åtrår han sitt forna jag. Han behandlas som ett barn av de omkring honom, och trots att hans sinne är begränsat så hans hjärna fortfarande reagera och tänka impulsivt och han kan minnas. Vi får samtidigt följa människorna omkring honom, hur de drabbas känslomässigt av händelsen och hur John fungerar nu, de kan inte kontakta honom, han är inte död men han är heller inte där. Dessutom (mest en kul grej, ett perfekt inslag i Johns undermedvetna värld) vill jag slänga in Bill Murray som hans nya polare, som dyker upp senare och rockar hans värld - han får stå för humorn i filmen. Men så himla mycket humor ska det inte vara, det ska vara ett tårdrypande drama - utan att bli för sentimentalt - där vi ska sympatisera med John och ändå glädjas över hans fantasi. Slutet vill jag inte berätta om, men det är riktigt bra ska jag säga er. __________________________ Gillar långa promenader i månsken och fläskiga kvinnor. |
|
He he, den idéen påminner mig om en pjäs vi skulle framföra en gång. Skulle kunna bli något slags lågmält drama, utan att ta i med sentimentaliteten och slutar på ett mycket simpelt vis, utan för mycket svar på många frågor - men tänkvärt och enormt gripande. Lade lite tankar på den gamle mannen som kör i sin gräsklippare för att möta sin sjuke bror.  Hur som helst... jag får nog våga lägga ut någon av mina filmidéer. Men kom ihåg: Det är stark Copyright på berättelsen. En av mina filmidéer skiljer sig något enormt från de flesta fantasilösa svenska dramorna (missförstå mig inte, de är bra). Den kommer inte att utspela sig i Sverige, europa eller någon annanstans i världen. Det kommer inte att handla om vilken person som helst. Det kommer att handla om en känslokall man, som kan utföra det största som finns: att lägga kraft och sitt liv för att hjälpa sina medmänniskor. Mänskligheten. Käreken (töntig trailer- varning). Sök mer på www.gamereactor.se/forum och sök på "Moviefreaks Julkalender". Jag har redan börjat lägga ut min framtida filmberättelse.  En slags internetnovell, alltså.[Inlägget ändrat av filmernas härskare 2007-01-08 12:20:27] |
|
Har ni tittat förbi? |
|
Jag håller på att göra en dokumentär film nu. Jag håller på med storyboarden nu. Sen ska jag skriva manuet. Den ska handla om min skola. __________________________ Mr Hitchcock, what makes a great film?” And Alfred Hitchcock said: “To make a great film you need three things — the script, the script and the script |
|
filmerna: Jag hittar inte i forumet, kan vår dirigent förtydliga lite? __________________________ Gillar långa promenader i månsken och fläskiga kvinnor. |
|
Med nöje. *knackar med dirigent- pinnen* http://www.gamereactor.se/forum/?forum=1 Sedan söker ni bara upp "Moviefreaks julkalender". [Inlägget ändrat av filmernas härskare 2007-01-09 17:43:38] |
|
The man who ate the apple of eden Hela filmen ska vara något av en mörk saga om en svart man i USA:s förort som är en småfifflare, en tjuv och knarkare. Tills han inser, efter att ha våldtagit ett barn i samband med ett misslyckat inbrott, att han är ondskan, hans vänner är ondskan, hela samhället är ondskan. Han inser hur regeringen förtrycker hans folk, hur hans folk förtrycker sig själva och bestämmer sig för att rensa ut allt som bär med sig denna ondska. Men själv är han förfärlig, han inte bara mördar folk. Han våldtar dem, han misshandlar folk på måfå och så vidare. Det finns en "prinsessa" i filmen också, precis som en saga ska ha. Hon spelas av Audrey Tatou och hon är gravt mentalt sjuk. Hur hon ska fylla en funktion i filmen är jag inte riktigt säker på. Men den finns där som något av en drivkraft. Filmen ska ge folk en viss sympati för hans sinnessjukdom samt ge oss en avsky för personen. Han är inte en god människa, men diskussionen ska gå runt om man kan kalla honom ond. Filmen ska ge ett helt nytt perspektiv på en sjuk man. Fotot ska vandra från de mörka gatorna i slummen och hans inbundna bild av vackra gröna ängar. Han sitter på en picknick med några av de personer han mördat och försöker förklara för dem samtidigt som han bjuder dem på te. Han slits sönder i sin schizofreni och blir mer förstörd. Efter en massa politiskt budskap och sånt annat trams skjuter han ihjäl några högt uppsatta politiker och sedan sig själv med de avslutande orden "This world is cleansed. Now I have to finish the next." Jamie Foxx spelar huvudrollen i denna thrillertragedi med Michael Caine som hans samvete, är hans samvete gud fader själv? Det är upp till tittaren. Britney Spears spelar en biroll som inte varar särskilt länge. Mest för att jag vill se henne skjuten, hon fyller ingen större funktion i filmen kan jag tillägga. Det skulle sabba storyn totalt. Ledmotivet går ifrån Rootsreggae till Carl Orff, mest Carl Orff. Lite av en sorgligare version av Boondock saints. Manuset ska jag bygga på en hel del. Och ve den som snor min idé.  __________________________ Too tight? You can land a jumbo fucking jet there. |
|
Oroa dig inte.. |
|
"efter att ha våldtagit ett barn i samband med ett misslyckat inbrott" Jag får inte ihop det. Men det låter som en helt skruvad idé. Världen behöver såna där filmer. __________________________ http://www.break.com/index/midget_fight_on_springer.html |
|
Han springer in i huset, men inser sedan att han blivit kraftigt förminskad och istället går i in ett spädbarns framstjärt. Den magiska motgiften är vätska, och genast när han nuddar det blöta inuti barnet växer han till sig och huvudet fastnar mellan benen. Sedan springer han ut på gatan med barnet på huvudet och där står snuten som tar hand om honom. Är det inte självklart? __________________________ // |
|
Skum berättelse Filmernas men vackert __________________________ http://www.break.com/index/midget_fight_on_springer.html [Inlägget ändrat av Lepre 2007-01-10 18:30:53] |
|
det gäller att göra det så absurt att man inte fattar varför det händer förrän man diskuterat några timmar och rökt på lite! ^^ min idé handlar lite mer om att allt går så fruktansvärt åt helvete att en fullständig våldsorgie bryter ut baserat på mycket droger. allting går flera steg längre än någon någonsin planerat. jag gillar när det blir så pass helt fucked up att folk tycker det är avskyvärt. att det skapar känslor. när clockwork orange visar ultravåldet handlar det om slag och sparkar utan pardon. men det är fina killar det från goda förhållanden. tänk om det verkligen inte fanns några spärrar för vad de kunde göra. en normal människa tycker det är bland det förskräckligaste som finns när någon förgriper sig på ett barn. det är såklart tabu för en huvudperson att göra något sådant. just därför vill jag göra det! __________________________ Too tight? You can land a jumbo fucking jet there. |
|
En konversiell thriller om flera serie mördare som korsfäster de mördade och sedan bränner de korsen. Filmen ska vara ur mördarens perspektiv och vid slutet av filmen ska det bli en stor skottlossning. Mitt inne i Gallerian. __________________________ Mr Hitchcock, what makes a great film?” And Alfred Hitchcock said: “To make a great film you need three things — the script, the script and the script |
|
Haha Skojig tråd. Det roligaste är väl ändå att vissa inte vill skriva för att de är rädda att någon ska sno deras idéer. Har man inte förklarat sig själv till en fantastisk människa utöver det vanliga om man betänker hur många manus det är som faktiskt blir gjorda? Totts film verkar oerhört spännande och ett måste för filmälskaren. Ser glatt fram emot att få göra den |
|
Så länge den blir avskyvärt brutal. Nuförtiden räcker det inte med bara bra handling. Det ska ha en effekt på publiken också, för bästa effekt alltså. __________________________ http://www.break.com/index/midget_fight_on_springer.html |
|
Om det enbart är brutalitet och blod man är ute efter kan man lika gärna slå på nyheterna och få lite samhällsinformation på en gång.. Berättelsen är viktigast, tycker jag iallafall.. Sen så finns det många sätt att berätta den på, och man ska aldrig dra sig för att för att berätta den på bästa sätt, och där kan t.ex brutalitet vara ett medel, om det tillför berättandet.. [Inlägget ändrat av kalles 2007-01-10 23:31:50] |
|
"Skum berättelse Filmernas men vackert" Vänta bara på fortsättningen - den kommer sätta hjärtat i halsgropen.  En äkta lyckopiller för deppisarna, en resa genom den egentliga människan. Inspirerande och gott, som en Selma Lagerlöf bok. Jag bara älskar min filmidé. Hmm, förjävla brutal och äcklande film? Ja, vill folk ta en titt på den hårda verkligheten, blir det nog en riktig filmuppståndelse. Vänta braa tills jag kommer till biopremiären. |
|
Jag håller med dig anspråkslös! Men eftersom jag aldrig nångonsin kommer kunna göra den förutom i en frukansvärd lågbudgetversion med mina polare så är det kul att ventilera idén! Kalles, dig håller jag mindre med. Nyheterna är en del av statens och medias sätt att lugna folket. Filmen är individers medel att få ut budskap och gå runt regeringens lugnande ord. Man får höra nästan varje dag om mord, om våldtäkt, om krig. Men såklart med en lugn röst som vaggar oss in i säkerhet. Eftersom det vore mest skrattretande med en nyhetsuppläsare i gråt får vi skapa vårat eget forum att få ut informationen. Där handlar det om det kulturliv vi har och måste värna om. Såklart är våld bara för våldets skull kanske inte det bästa sättet att göra en film. Men om man använder våldet som språk, ett äkta språk för folk som har fötts med det modersmålet, kan det visa en upprörande sanning. Även om jag tycker att italienska är ett fruktansvärt språk blir en italiensk film mer äkta om de talar italienska. En film om våld måste på så sätt tala ett våldsamt språk. ps. fan vad jag älskar att försöka vara djup __________________________ Too tight? You can land a jumbo fucking jet there. |
|
Hej alla filmälskare! Innan jag börjar berätta lite mer om min alldeles egna film, vill jag bara säga att jag tycker att det är riktigt roligt att så många svarat och berättat om sina egna filmer (!). Jag tycker att dem verkar vara jätte bra allesammans! ___________________________________________________ MIN ALLDELES EGNA FILM! ___________________________________________________ Filmtitel: Har inte kommit på någon! Skriv gärna om du vet någon som skulle passa! Genre: Skräck/Thriller. Handlingen: Datumet är måndagen den 9: e oktober och plötsligt får polisen ta itu med en rad mordfall som skett på landsbygden. Dem inser snabbt att det är en sinnesjuk seriemördare dem har att göra med, tack vare två punkter: 1) Endast barn under 13 år blir mördade. 2) Liken som hittas saknar alltid kroppsdelar (… som sedan skickas hem i brev till barnens föräldrar, gömmer sig i familjens kylskåp eller andra vidrigheter). Mördarens metoder blir bara sjukare och sjukare ju mer polisen spiller tid, och att skolor tvingas stänga och låter barn stanna hemma verkar bara göra saken värre! Och inte nog med det närmar sig även ”fredagen den 13: e” med stora kliv (sista och slutgiltiga dagen för alla morden – den absolut vidrigaste av dem alla)! Mer ska jag nog inte berätta om handlingen, tror jag… Jag vet att den kanske inte låter så särskilt märkvärdig, men enligt mig kan man kalla denna film en liten blandning av "Seven", "Saw" (och en film som jag inte kan namnet på…  ) när detgäller hemskheten i alla fall! Ni får säga vad ni vill men så tycker jag i alla fall! Språk: Alltså, jag har nästan velat göra en svensk skräckfilm i evigheter, eftersom Sverige inte precis är känt för att skapat så vidare många… Men! Jag skulle nog ändå hellre välja engelskt/amerikanskt språk (för filmen skulle kännas mycket bättre då och jag antar att fler skulle kunna se filmen med glädje)… och även välja engelska/amerikanska skådespelare (eftersom att svenska skådespelare knappt kan mäta sig med engelska/amerikanska skådespelare). ___________________________________________________ / Horror Forever! [Inlägget ändrat av Horror Forever 2007-01-11 20:16:30] |
|
Tott, en politisk diskussion är ingenting jag behärskar, men byt gärna ut exemplet nyheter mot vilket våldsamt forum som helst, t.ex en boxningsmatch eller bilder ifrån ett slakteri, what ever.. Sen förstår jag inte riktigt hela språk-monologen, men det är säkert bra.. |
|
Jag älskar dig Horror Forever. Så där ska en skräckfilm se ut. Man ska inte snåla på tabubelagda ämnen. Barn som blir mördade - okej utan att låta psykotisk - är perfekt, för publiken blir inte bara äcklade, de blir arga också. Så länge de inte lackar på dig Horror så kan det fan gå hem, hos mig skulle det. __________________________ http://www.break.com/index/midget_fight_on_springer.html |
|
Till Lepre: Hehe! Tack så mycket! Men egentligen, varför tror du att jag heter Horror Forever? Hehe, jag bara skoja! |
|
Tott: Du har riktigt intressanta idéer. Släng in lite djurplågeri, rasism och pedofili också så har du ett riktigt brutalt manus. __________________________ Krabbkalas, krabbkalas! |
|
Det är lugnt kalles, mest ventilerade ut lite av mina mer radikala åsikter i filmens namn! ^^ Du har helt rätt i det du säger om boxning och slakteribilder. Det är ungefär samma grund som jag baserar min filmidé på. Att skrämma, att väcka debatt, att visa en sanning, fast i filmatiserad form. Jag förstod när jag skrev den att den kanske var lite luddig. Men jag var förbaskat nöjd med den Tack Toxic. Men pedofili och rasism har jag redan intänkt! Fan vilken bra kriminalar/skräckis du har på gång Horror! __________________________ Too tight? You can land a jumbo fucking jet there. |
|
En jag pulat lite på (fast den förändras hela tiden) kommer bli en väldigt brutal film. "Dagens Hjälte" En slags independent-rulle som berör lite av varje. Mycket blod, sjukheter, ett begripligt manus, BRA repliker, bra skådespeleri, suveränt foto a lá Lepre-style och ett härligt soundtrack. Allt jag vill en film ska innehålla, samt en härlig twist-plot. Jag har skrivit en slags novell eller början på någonting baserat på detta, notera att det inte är något inom filmväg, detta var bara något jag pillade på en kväll, se vad ni tycker, jag förklarar fortsättningen lite snabbt efteråt, hoppas ni pallar läsa: Dagens Hjälte 1. Självmord “Jag är ledsen Johnny, men på grund av nedskärningarna så måste jag tyvärr avskeda dig, du har jobbat på bra här på företaget och du har varit någon av en hjälte ibland oss, moralen har aldrig varit högre sen du började här, hehe”, chefen skrattar nöjt och sadistiskt och torkar svetten ur sin panna. Han är livrädd. Det ser jag på honom. Men vad har han att vara rädd för, jag skulle inte göra en fluga förnär, eller, skulle jag? “Om du bara…”, han skickar fram ett papper till mig, hans hand darrar, “skriver på det här papperet så ska vi nog bli klara snart”, och utan att tveka tar jag emot papperet och signerar det. “Så, då kan du.. Hämta dina grejer så…”, han har tydligen inget mer att säga om saken, så jag ställer mig upp och går. På vägen mellan båsen så kan jag känna och se allas blickar riktade mot mig, jag tycker mig till och med höra deras viskningar: “…Hans fru har just dött och nu blev han avskedad…” från högra sidan och från den vänstra “…Det är bara en tidsfråga, snart blir han galen ska du se…”, men jag blir inte galen, jag viftar bort lögnerna som getingar vid honung. Kanske sa de inte ens det där, jag hittar väl på… Kanske har jag blivit galen, inte fan är jag glad i alla fall, det är ett som är säkert. Väl framme vid mitt bås börjar jag plocka ihop alla prylar jag har, ett par papper, arbetsmateriel och ett foto av min fru Mary som dog för två månader sen. Jag studerar bilden noggrant och blundar, jag ser henne framför mig på Bahamas, gud så vacker hon var i sin rosa bikini... “Är du kvar än?”, säger Jack som just kom runt hörnet, han ler, men slutar när jag tittar åt honom, men ler igen inför nästa patetiska replik: “Ta det inte så hårt Johnny, det finns många jobb för en kille som du därute”, han ler falskt och hejar och sticker sedan iväg för att stöta på chefen. Kukarsle, hoppas han blir avskedad och sedan våldtagen av herrelösa hundar… Jag är arg, jag har kommit över min frus död, eller, det är vad alla tror, och nu har jag förlorat jobbet dessutom, kan det bli värre? Vad kommer härnäst, ska Gud själv komma ner och skratta mig i ansiktet och ge mig en spark i arslet? Nej, jag är less på all skit. Det är därför jag köpt en fet revolver - för att skjuta skallen av mig själv när jag kommer hem. Mycket väl. Jag trodde faktiskt inte att det inte kunde bli värre, och mycket väl så har jag fått en p-bot för felparkering. Bort med den och den fångas upp av vinden och far mot vackrare nejder. En plats jag också borde åka till och glömma all skit, om jag hade pengar förstås, men förhoppningsvis så hamnar jag där gratis om ett par timmar, på bekostnaden av lite krutstänk och mitt liv. Väl i bilen känner jag hur allt bubblar upp inom mig, för att sedan spruta ut över instrumentbrädan i tårar och snor, och så håller det på i ett par minuter. En saftig pöl av kroppsvätskor fyller hela bilen och ett gäng surfande älvor glider omkring vid handskfacket och pekar finger åt mig och skrattar hånfullt. Efter ett tag slutar jag och kastar en snabb blick i backspegeln. Här sitter alltså en 30-årig Johnny och grinar, hans ansikte är helt rött av skam och håret alldeles tovigt efter slitningar. Blå ögon. Ett ansikte som taget ur en reklam, men inte för Gilletes, för något olagligt knark vars bieffekter sätter sig i ansiktet. Man skulle kunna tro att jag var 50, så ovårdad som jag ser ut. Men vad spelar det för roll, ingen, inte längre. Jag startar bilen och backar ut, radion sätts igång och jag åker hem. Nedräkning till självmord: minus 3:45:16. Om allt går enligt planen. Det är helt sjukt hur vårt samhälle förändrats under de senaste åren, det är inte undra på varför hederliga människor som jag själv drabbas av tung depression och väljer att skita i allt. “2030: Ett avskyvärt äventyr”, haha, det hade varit en titel för Kubrick, om han fortfarande levde. Jag torkar mina tårar med handen och försöker att le, men varför, vad finns det att le åt, åt vem? För vilken sak? Allt mitt funderande sätter mig i en slags seans, jag märker inte bilen som kör rätt in i mig från sidan… Den blå mercan knäcker in dörren på min vita volvo, det enda jag tänker är att skadorna på bilen kommer bli stora och att den jäveln ska få betala för det. Jag hinner tänka så mycket att allt verkar gå i slow-motion, glassplittret stänker över instrumentbrädan och river över mitt ansikte, i samma fart kastas jag åt sidan men slungas tillbaks igen av bilbältet som håller fast min kropp, och med ens är allt över och en dimma lägger sig som en slöja över mina ögon… Jag vaknar upp på en mörk plats. Jag kan inte se ett dugg. En röst… “Johnny”, en mörk röst ekar från ingenstans. “Hallå? Vad är det som händer med mig”, svarar jag flämtandes. “Håll käft och lyss på mig” “V-va?” “Äsch…”, rösten övergår till normal ton och fram stiger en skäggig vitklädd gubbe med stora steg. “G-Gandalf?” “Shit, du måste ha slagit i huvudet riktigt hårt”, han skakar på huvudet och sätter ett finger på munnen och funderar. Han glänser starkt av ett vitt sken och jag har svårt att urskilja hans ansikte, “Nej, jag är inte Gandalf. Gissa igen” “Lägg av… Vad är det som händer, vem är du?”, mitt huvud snurrar riktigt hårt och jag känner mig dåsig.. Så trött. “Jävla idiot, jag återkommer, dumjävel…”, och han försvinner in i mörkret igen. Suddiga figurer samlas kring mig, jag har svårt att urskilja deras ansikten i dimman. “Ääär duuuu okej”, hör jag en av rösterna säga. Men varför den tonen. Hörru, har du satt i halsen, hehe? … Va?! Nu är det något riktigt skumt på gång. Jag kan höra deras röster, jag kan knappt se dem, jag har ingen känsel i kroppen och jag vete fan var jag är nånstans. Varför svarar de inte. Dimman skingrar sig och smärtan sätter i, nu är jag helt plötsligt med igen, och smärtan… det sprutar blod ur halsen på mig och ut ur munnen med en jävla fart, det skvätter över bröstet som jag nu ser är vått av blod och kläderna har rivits sönder. Satan vad ont det gör. Jag kan se! Jonatan, jag ser ljuset! Skrattet går inte att stoppa. Med blodad tand ler jag och spottar ur mig blodet jag har kvar i min mun. Det måste se fruktansvärt sjukt ut, men vad ska man göra liksom. “Har ni gett honom smärtstillande?”, skriker en av sjuksköterskorna högt. Hon är snygg, jag vill ta på henne, men jag är fastbunden. Varför tänker jag så, borde jag inte skrika av smärta, skaka febrilt och skrika på mamma? Haha, kärringjävel, ja, ha, haha, gorru… Jag kan se klart runt omkring mig nu, fyra stycken sjuksköterskor springer bredvid mig, riktiga läckerbitar, fast en kille, men han var inte så tokig han heller. “Tjena”. “Han verkar vara vid liv”, säger den manliga sjuksköterskan och pekar mot mig en liten ficklampa, “Hur mycket gav ni honom egentligen?”, frågar han förvirrat en av sjuksystrarna. “Ungefär 10 milligram, allt gick så fort…”, hon avbryts av killen, “Aja, vi får skynda oss på, kalla på Doktor Mauritz, be honom komma till sexan”. Haha Mauritz, vilken kille, jag hade ett skämt på g, men jag glömde vad det var. Mauritz, var fan har jag hört det. Kul namn i alla fall. Fan vad trött jag känner mig, vad.. Vad var det de gav mig… Jag somnar in och allt blir åter dimmigt, och mörkt. Återigen hamnar jag på den mörka platsen, utan väggar eller golv, allt är bara mörkt. “Gandalf?”, yttrar jag när det vita ljuset uppenbarar sig. Som sedan tonar ner och försvinner och framför mig står den vitklädda gubben. “Du kommer att rädda människor idag”, svarar han och fortsätter “ Du har blivit utvald av de äldre att skydda mänskligheten från faror och ondska”. Jag måste ha skrattat i minst ett par minuter, för det var det sjukaste jag någonsin hört. Detta märker Gandalf och kastar en blixt från sitt pekfinger som störtar rakt in i mitt bröst. Det bränner!!! Fy satan, aldrig skratta igen… ----------------- Johnny dras in i en massa skit efter detta. På nyheterna snackas det om en pedofilm som härjar, kidnappar små barn och ja, mördar dem. Johnny stöter ihop med en kvinna vars man har relationer till maffian och Johnny tvingas rädda henne. Jag hoppas att det framgår att Johnny är den värsta anti-hjälten ni kan tänka er och allt sker helt enkelt av en slump och han tvingas agera för att rädda sitt eget skinn. Mitt i allt spännande dyker det dessutom upp ett "film-team" - som jag väljer att kalla det - som skapar film för den undre världens grovare typer av rullar - tänk "Super 8". Ska försöka jobba ihop ett manus och väva samman allt så det åtminstone låter trovärdigt. __________________________ http://www.break.com/index/midget_fight_on_springer.html |
|
Sen skrev jag om början lite och försökte få till det på ett humoristiskt sätt, jag tror åtminstone att ni fattar det: Dagens Hjälte v2 Den första Domino brickan 1 En fet man i skjorta och slips kliver in på kontoret; svetten rinner från hans panna och bildar små bäckar som tydligt syns på hans kinder. De väldiga forsarna ringlar in i hans mun och ner på hans axlar och bildar en stor pöl av kroppsvätskor på skjortan och slipsen. Männen och kvinnorna i båsen runt om kring höjer sina huvuden och stirrar på den fete mannen, rädslan och oron de känner inför det potentiella mötet med besten syns tydligt i deras ögon - som rädda små möss som vill springa för sina liv, men som väntar på kattens första attack. Den fete mannen pendlar mellan båsen, som om kontoret var en labyrint och hans mål var ett par kycklingvingar, trots detta så vet han precis vart han ska och han vet vem offret är. Alla stirrar på mannen. De han redan passerat stönar till, andas, och återgår till sitt arbete. Alla på kontoret iakttar den fete noggrant. Alla utom Fred som är helt uppe i sitt arbete, det han jobbat med i veckor, det som bildat en stor hög papper på hans skrivbord, skälet till varför den fete är katten och Fred är musen. Den fete stannar utanför hans bås. “Hum-hum”, hostar den fete ur sig. Fred vet. “Vi måste tyvärr meddela dig Fred Åkerström…”, ljudet från den fetes mun sänks och stängs ut från Freds öron, det enda han hör är trafiken utanför och en melodi som fastnat i hans huvud. Han knycker på huvudet och spänner tinningen, han måste komma på vad den heter, är det en radiohit? Nej, det är något gammalt, något han hörde när han var ung. Lite rockigt, kanske till och med punk… “…och lämna ifrån dig tjänstebrickan och vapnet”, fortsätter den fete när Fred återfår hörseln. “Va!?”, utbrister Fred och vänder sig om blixtsnabbt, “Mitt tjänstevapen?” “Vad?”, frågar den fete undrande, “Nej, din id-bricka”. “Ehh, ja-ha”, Fred vänder sig om igen och skakar på huvudet. “Och…”, den fete plutar med läpparna, “De-et, vore bra om du gjorde det nu Freddy” 2 Fred slår huvudet i skrivbordet och skriker högt. Alla på kontoret hör upp. 40 huvuden ploppar upp från lika många bås, precis som i ett sånt där arkadspel där man ska banka mullvadar med en plasthammare. Så skulle Fred vilja göra med dem alla, och hela världen just nu, fast inte med en plasthammare, förstås. Fred ställer sig upp, rättar till sin slips och tar sig en titt på allas ansikten. Hans huvud blir tungt, nu kommer allt, på en och samma gång. Hans ansikte blir rött och hans ögon brinner. Han sliter av sig slipsen och hoppar upp på skrivbordet och skriker högt: “MY name!”, han slickar sig om munnen och harklar sig och tar en ännu högre ton, “IS NOT… FREDDY! YOU. PIECE… Of shit” och ur ett hölster från sin sida drar Fred fram en Magnum, han avlossar ett skott i taket och låter gips och dylikt falla ner över hans huvud. Han kastar en blick mot den fete som står blickstilla och skakar framför båset. Sakta, med rak arm låter Fred revolvern dala ner som i en halvcirkel, tills den är riktad mot den fete. “Gregory! Din feta gris, må du brinna i helvetet… AHHHHH!”, Fred vrålar med hela sitt ansikte och blåser sedan av ett skott, rekylen är kraftig och kastar tillbaks revolvern. Sakta flyger kulan genom luften, fram mot Gregory, som tycks se hela kulans långa resa, tills den hamnar utom synhåll då den genomborrar hans vänstra kind. Han blinkar till. Kulan rycker med hela mannens kropp och slungar honom bakåt. Kraniet spricker, kulan fortsätter ut från huvudet och vidare in i bröstet på en kvinnlig anställd. Gregorys hjärnsubstans pressas ur hans huvud och sprätter ner damen bakom honom. Fred ser hela händelseförloppet och vrålar: “Be om ursäkt och tvätta hennes kläder!” 3 Fred vaknar upp. “Freddy. Freddy. Du, du måste faktiskt gå nu”, stönar Gregory fram där han står utanför båset. Svetten forsar nu snabbare från hans panna och hans läppar fladdrar likt en boks blad som bläddras fram av en stark vind, med dålig andedräkt. Freddys ögon är röda, hans ansikte påminner om Finlands flagga, eller Dracula som doppat sitt ansikte i bläck, eller värre. “Tack Gregory, jag ska gå”, och vraket Fred ställer sig på sina fötter, redo att knyta snaran, men går istället därifrån, och hem. __________________________ http://www.break.com/index/midget_fight_on_springer.html |
|
Lepre-baby, den där filmen ska vi göra. __________________________ Krabbkalas, krabbkalas! |
|
Trodde att jag skulle slösa bort 5 minuter av mitt liv, men det var kul läsning. Skulle gärna se den filmen. __________________________ "If he dies, he dies". Drago |
|
Till Tott: Tack så mycket! Jag måste säga att din film verkar riktigt bra den med! Till alla: Hehe! Alltså, ni måste lova mej... allihopa(!)... att ni skriver när era filmer börjar på att bli bioaktuella! [Inlägget ändrat av Horror Forever 2007-01-13 19:45:17] |
Filmpunkten är en av Sveriges största filmsajter med över
© 2002-2023.