|
Här kommer då en ny färsk start att börja filmklubben. Nu till sommarn så börjar vi med "Att angöra en brygga". __________________________ Screw Godfather. Screw Dark Knight. Screw Shawshank. Make Scooby Doo: Monsters Unleashed #1. Topplistan uppdaterad Senaste recenserade filmer: Lost in Translation (2003) http://www.filmpunkten.se/filmtitel.asp?id=3641&filmpage=2 Doften av grön papaya (1993) Watchmen (2009) Friday the 13th (2009) |
|
Den gick väl på tv? Jag missade iaf den. |
|
Hej! Jag känner mig helt enkelt manad att börja diskussionen. Detta är min första HasseÅTage-film och jag känner mig upprymd. Fantastiskt dråplig och fullkomligt kaotisk humor. Hur tycker ni det funkar att bygga en hel film på en enda händelse? I det här fallet tycker jag filmen lever ända till slutet och ser det inte som något problem att den "handlar om samma sak". Jag tycker hela tiden att nya infallsvinklar hittas. Förövrigt måste man ju säga att skådespelarstaben är ganska gedigen, dock gör de kanske inte sina bästa roller någonsin. Men jag kan tänka mig att filmen skulle kännas överspelad om skådespelarna tog i för mycket. Historien är så pass enkel att skådeselarinsatserna också måste vara enkla för att matcha. Eller vad tyckern ni? Innan jag såg den tänkte jag: "Kommer humorn att funka?". I många filmer är humorn tidstypiskt men här har man snarare valt att driva med svenskens och människans generella irrationalitet. Och det är fortfarande roligt än idag. Har ni tänkt på killen som hela tiden gör illa sig? Det verkar finnas en sån i de flesta svenska komedier. Jag tänker på Sunes Sommar, Göta kanal, etc. Varför är det så? Behövs han och varför gör han det? Nu har jag börjat, haka på! - Rawroar |
|
"Svensken" ska det förstås stå och inte "svenskens". Rawroar, som ber om ursäkt. |
|
Att angöra en brygga är underbar, och helt klart en typisk sommarfilm. Bland många fina rollprestationer kan Lars Ekborgs kapten nämnas. Och Gösta Ekman och Monica Zetterlunds Mission impossible är en riktig höjdare. Jag tycker också om den rätt surrealistiska tonen med en "överlevande" ballong. [Inlägget redigerades av starchild 2009-06-29 16:09:59] [Inlägget redigerades av starchild 2009-06-29 16:26:19] |
|
Jag lånade filmen på biblioteket och även för mig den första HasseÅTage filmen. Jag hade små tveksamheter under filmens gång, hade svårt att bestämma mig vad jag egentligen tyckte om plotten. Den kändes dock lite nyinspelad. Filmen kändes fånig i sig och trasig. Visst fanns den typiska "svensken" i alla karaktärer som girighet, småblyg och snål. Filmen var förutsigbar men hade endå en charm i humorn. Bäst var ju då herr Garbo, som i sin lilla stuga hade drömmar om Hollywood och mani på autografer. Filmen är inte mer än godkänd och det är nog ingenting jag lär se igen. __________________________ Screw Godfather. Screw Dark Knight. Screw Shawshank. Make Scooby Doo: Monsters Unleashed #1. Topplistan uppdaterad Senaste recenserade filmer: Lost in Translation (2003) http://www.filmpunkten.se/filmtitel.asp?id=3641&filmpage=2 Doften av grön papaya (1993) Watchmen (2009) Friday the 13th (2009) |
|
Även för mig var det här den första HasseÅTage-filmen, åtminstone i vuxen ålder. Jag tycker inte alls att filmen höll i längden, utan blev ganska ensidig framför allt på grund av den föråldrade humorn och att det var ganska långt mellan skratten. Jag upplevde filmen som betydligt längre än sina knappa en och en halv timme. Skådespelarna är svårt att säga något om, då de är tänkta att vara småkorkade, men något stort skådespeleri är det knappast tal om då det närmast är farsartat. Roligast var inledningsscenen när de försökte angöra bryggan för första gången och allt som kunde gå fel gick fel. Även Garbo bjöd på många skratt och jag associerade honom direkt till busschauffören Kongo i Torsk på Tallinn. Ballongen var också en kul röd tråd. Att ha med folk som slår sig hela tiden är givetvis genialt eftersom det så att säga är att sparka på dem som ligger, vilket blir oerhört komiskt i komedier. Tänk på att såväl Sunes sommar och Göta kanal gjordes långt senare än den här, så "Att angöra..." kanske rentav är en förebild till dessa? Dock vet jag inte om det är något som är speciellt för svensk film. Finns väl många amerikanska komedier där det också är vanligt förekommande? [Inlägget redigerades av Goliatbagge 2009-06-30 16:35:58] |
|
Jag håller helt med GoliatBaggen, den kändes enformig och sliten, absolut. __________________________ Screw Godfather. Screw Dark Knight. Screw Shawshank. Make Scooby Doo: Monsters Unleashed #1. Topplistan uppdaterad Senaste recenserade filmer: Lost in Translation (2003) http://www.filmpunkten.se/filmtitel.asp?id=3641&filmpage=2 Doften av grön papaya (1993) Watchmen (2009) Friday the 13th (2009) |
|
Någon som har sett fler HasseÅTage som kan komma med någon slags jämförelse? Själv kan jag inte det. Jag antar dock att alla har sett Karl Bertil Jonssons julafton som är både vacker och rolig. Jag har boken "Paket" hemma som är skriven av Tage Danielsson och han är en fantastisk konstnär när det gäller ord. Skådespelarmässigt kan jag dock inte uttrycka mig så mycket - än! Jag känner ibland att många "moderna" komedier är överarbetade och uppskattade därför enkelheten i den här typen av humorn. Verkar vara aningens ensam om det. |
|
Jag har nu även sett "Mannen som slutade röka", "Den enfaldige mördaren" och "SOPOR". Dem 2 förstnämnda är absoluta filmtips. __________________________ Screw Godfather. Screw Dark Knight. Screw Shawshank. Make Scooby Doo: Monsters Unleashed #1. Topplistan uppdaterad Senaste recenserade filmer: Lost in Translation (2003) http://www.filmpunkten.se/filmtitel.asp?id=3641&filmpage=2 Doften av grön papaya (1993) Watchmen (2009) Friday the 13th (2009) |
|
Jag har faktiskt "den enfaldige mördaren" hemma men har inte sett den än. Pinsamt! Nåväl. Jag tycker mest att det är jag som skriver i det här forumet. Andra får också gärna producera fler tankar och diskussionsuppmaningar. Någon som har en aning om varför första delen när flaskposten kommer fram är svartvit? Är det bara för att markera att "vi är någon annanstans" eller finns det en annan avsikt? Om det bara är för att markera platsskillnaderna tycker jag det är aningens klumpigt och kunde ha gjorts på ett bättre sätt. |
|
Reagerade också på användandet av svartvitt i prolog och epilog. Av tradition brukar svartvitt symbolisera något som har skett bakåt i tiden, men här är det tvärtom, vilket gjorde mig konfunderad i inledningen. Varför man har gjort så kan jag bara spekulera i. Tage ville kanske markera tidsskillnad och eftersom han ville ha större delen av filmen i färg fick det bli "nutiden" i svartvitt? Kanske ville han förmedla känslan av "nyheter" när polisen hittade flaskposten, som på den tiden fortfarande sändes i svartvitt på tv. |
|
Jag hade ingen aning om vad som väntade när jag satte på denna film. Detta är också min första HasseÅTage-film. Jag tyckte att det var rätt originellt att bygga hela filmen på en händelse. Detta är sådan film där allt som möjligen kan gå fel, går fel. I början uppfattade jag filmen som väldigt löjlig och dumdristig. Jag ville genast stänga av efter den första kvarten eftersom jag insåg att de aldrig skulle nå land. Dock blev filmen bättre efter den första halvan. Vändpunkten var nog då de dansade. ”Shake svärmor, shake” Genast efter denna scen blev filmen mer behaglig att titta på, och först nu kunde man sympatisera med vissa minnesvärda karaktärer såsom underliga Herr Garbo, otursdrabbade Direktören och sist men inte minst mamman som räddar dagen. Trots detta, blev filmen knappt godkänt för mig. Den håller helt enkelt inte måttet. Filmen hade nog varit bättre om de inte hade missbrukat humorn så där. Istället blev det en humor anpassad för småbarn. Filmen får en rättvis tvåa. |
|
Hej! Ramsett, vad menar du med att de missbrukat humorn? Varför är viss humor "fulare" än annan? Exempelvis humor anpassad till småbarn vilket jag antar syftar till halka-på-bananskal-humor. Kan man ens missbruka humor eller handlar det mer om vad man själv gillar och inte gillar? Jag anser nog att humor är en av de friaste formerna. Allt är tillåtet men allt går inte hem hos alla. Mvh Rawroar |
|
@ rawroar Jo, det här om att filmen skulle hela tiden vara underhållande. Det blev helt enkelt för mycket för mig. Jag tyckte att humorn var väldigt ansträngd i filmen, såsom om jag skulle vika mig för skratt hela tiden. Istället fick detta en motsatt effekt hos mig. Jag tror också att barn hade uppskattat humorn i filmen mer än vad jag gjorde, med tanke på att en stor del av filmen bestod av klumpigheter. Men det är bara hur jag uppfattade det som. |
Filmpunkten är en av Sveriges största filmsajter med över
© 2002-2023.