Blind Flight

Det allra bästa med Blind Flight är utan tvekan de fantastiska skådespelarna. Linus Roache, Ian Hart och de övriga gör helt enastående prestationer och är något av det bästa jag har sett på senare tid. Det är mycket intressant att se hur regissören har valt att framställa även kidnapparna som mänskliga - de misshandlar männen, torterar den fysiskt och psykiskt - men de bjuder även på tårta, firar deras födelsedagar och för normala samtal med dem. Detta är ett stort plus och skildrar på ett lysande sätt den rädsla och förvirring som måste ha plågat John och Brian - de visste aldrig vad som skulle hända härnäst.

Även scenografin är mycket proffsig. Dock måste jag invända mot det faktum att det aldrig nämns varför John och Brian tas tll fånga i första taget. Kanske valde Furse att göra så för att förstärka deras sinnesstämning, men det blir smått ogenomtänkt på film. De kräver ingen lösensumma, och bortsett från en tv-sändning då Johns föräldrar ber dem att släppa deras son syns inte familjerna till över huvudtaget. Det är effektivt, men lite mer information hade gjort ett bättre intryck på mig.

Blind Flight lyckas aldrig bli så gripande att tårarna verkligen flödar, men som helhet gör den ett mycket starkt intryck på mig. Skicklig regi, skådespel, dialog, scenografi och respekt för vad som verkligen hände, men mer än en trea blir det inte. Dock vill jag se mer av John Furse och framför allt skådespelarna - de gjorde strålande insatser allesammans.
"I wouldn't have missed it for the world."