Mirrors

Mirrors är ett underhållande mischmasch av alla andra rysare. Och det märks tydligt på handlingen att det är en remake på en asiatisk film. Klart underhållande men inte vidare originellt. Scenen med Amy Smart i badkaret var ju förvisso lite annorlunda.

Kiefer Sutherland spelar en polis som blivit avstängd från sin tjänst pga en dödsskjutning. Han tar jobb som nattvakt på ett nedbrunnet varuhus och där händer det plötsligt mystiska saker i speglarna. Handlingen låter urdum, och tyvärr är det ännu dummare i filmen än vad det låter. Det här är en rysare utan någon nerv eller någon kuslighet. De har istället gjort "hoppa till"-effekter, för att få det rysligt. Något som inte är speciellt finurligt.

Någon logik finns det inte överhuvudtaget i varför saker sker. Utan det blir mest en pina att titta igenom den här filmen. De har försökt få till det på slutet, men även där blir det magplask.

Jag pendlar mellan att ge den här filmen en 2:a och en 3:a i betyg, men det får bli en svag 3:a. Filmen i sig är snyggt gjord med en del snygga och skrämmande effekter, men det som filmen verkligen saknar är en obehaglig och krypande stämning. Jag kände varken spänning eller kalla kårar längs ryggraden när jag satt bänkad i biosalongen.

Handlingen känns för knaper och det blir lite tråkigt när man ser huvudpersonen vandra omkring i den gamla "spegelsalen" för 10:e gången. Det är synd att filmen inte når så högt, för grundidén i sig tycker jag är riktigt bra!

Den här filmen var något utöver många andra skräckisar. Det är helt enkelt ett annat mönster som gör att man inte kan räkna ut hur filmen ska sluta. Som i många skräckisar känns det såklart lite overkligt ibland, men det får man räkna med. Hoppar till många gånger i soffan men för det mesta är det obehaget som känns filmen igenom. Bra skådespeleri med riktigt häftiga inspelningsplatser. Den här filmen ger mersmak! Tänk om fler kom på lite eget och inte bara gick den gamla vanliga manualen för skräckis? Bra slut var det också. Se den!

Jag har velat sett Mirrors länge, och jag hade ganska höga förväntningar på filmen. Jag vet inte riktigt om jag ska säga att jag blev besviken eller nöjd. Spänningen finns nästan hela filmen igenom och skådespelarna gör godkända insatser. Något jag dock stör mig på är vissa frågetecken i handlingen och den tarvliga lösningen på hela dilemmat.

Och som en skräckfilm hade jag förväntat mig mer. Visst, några scener får det att krypa i skinnet på en, men de scenerna är alldeles för få, och den där riktiga obehagskänslan infinner sig tyvärr aldrig. Vissa scener känns dessutom alldeles för tillgjorda för att man ska känna obehag.

Mirrors är helt okej underhållning för en fredagskväll, med en intressant grundidé och några spänningsfyllda ögonblick. Gillar du skräckaction-genren kan faktiskt denna vara värd att kolla in lite extra.

3-

Jag gillade filmen, lite småknepig men jäkligt häftig ändå. Rädd vart man också vid vissa tillfällen.

var helt stel av skräck efteråt, riktigt läskig film som får dej till att va nojjig på speglar lääänge

Det är ett tragiskt faktum att för erfarna skräckfilmsentusiaster har det på senare år blivit allt svårare att hitta sevärda rysare. Söker du något mer djupgående än fontäner av blod, avhuggna kroppsdelar och obstinata mördare som vägrar inse när det är dags att avlida får man ofta söka sig till äldre beprövade verk. Visserligen gör Mirrors (2008) ett väl beprövat intryck då jag inledningsvis finner mig förutsäga historiens nästa drag med mycket snäv marginal. Bortsett från detta bjuder dock filmen på ett antal hyfsade chockeffekter och flera mycket kusliga scener. Speglarna som härbärgerar ondskan tycks fungera som en slags förvrängd voodoodocka, där din reflektion i spegeln utför handlingar som påverkar dig fysiskt i den verkliga världen. Två specifika scener lyckas fullständigt skrämma livet ur mig - då fasan drabbar Bens yngre syster Angela, och då ex-frun Amy till fullo inser vilket hot speglarna utgör. Med ett skarpt olycksbådande soundtrack som givetvis förstärker filmens kusliga framtoning gör Mirrors ett övervägande bra intryck på mig - det bleka skådespelet till trots. Kiefer Sutherland och Amy Smart är inga vidare aktörer. Om vi sedan bortser från vissa av manusets brister - till exempel det faktum att huvudpersonen får tillgång till ytterst känsliga uppgifter trots att han inte längre arbetar som polis - anser jag denna rysare vara överraskande bra i jämförelse med vissa skräckfilmer som har släppts på senare år. Svag trea.

"The mirrors are merely windows into our world. It is not the wish of the mirrors to find me, but of what is imprisoned inside them."

Såg denna på bio, och då blir ju upplevelsen alltid starkare. Jag blev riktigt uppskrämd flera gånger. Storyn är intressant, skådespelarna är duktiga och jag blev inte besviken på slutet.

Ganska långtråkig för att vara helt ärlig. Fast det fanns ändå flera stunder som var lite ruggiga och läskiga, och skådespelarna var helt okej också. Och hela grejen med en "spegelvärld" var cool. Jag ger nog denna en tvåa, det var inte så läskigt som jag hade velat.