Handling: Illona och Lauri är ett strävsamt par. Som alla andra vill de bara ha tak över huvudet, mat på bordet, kanske med lite vin till och TV. En dag slås deras liv i spillror när restaurangen där Illona arbetar går i konkurs och Lauri måste gå från sitt jobb som spårvagns förare. Filmen är en hyllning till alla vanliga människor som kontinuerligt försöker att uppnå sina mål utan att ge upp för alla motgångar vi möter i livet. Återhållsamt spelad film där nyanserna är hela skillnaden.
| Fakta: | |||
|---|---|---|---|
| År: | 1996 | ||
| Regissör: | Aki Kaurismäki | ||
| Originaltitel: | Kauas pilvet karkaavat | ||
| Ursprungsland: | Finland | ||
| Längd: | 01:36 | ||
| Medverkande: | |||
|---|---|---|---|
| Kati Outinen | |||
| Matti Onnismaa | |||
| Elina Salo | |||
| Kari Väänänen | |||
| Mer fakta: | |||
|---|---|---|---|
| Filmpunkten-id: | 18764 | ||
| Filmen är i färg | |||
| Redigera info på denna sida | |||
| Länk till IMDB | |||
| Uppföljare och/eller remakes: |
|---|
Filmpunkten är en av Sveriges största filmsajter med över
© 2002-2023.
Mest populära recensionen
Emiam
gav betyget:
En 3 som film, i sin egen genre & som underhållning.
Inte lika bra som "Mannen utan minne" och visst finns det en charm och humor bakom allt det typiskt dystra och mörka i Kaurismäkis filmer. Jag kan inte sluta se filmen utan att ha ett litet leende på mina läppar.
Sköna gamla risiga öststatsmiljöer.
Senaste recensionerna
Emma84
gav betyget:
2+ Är till en början osäker. Ska filmen få 3- eller just 2+? Filmen är väldigt dyster men med inslag av humor. Humorn göms och tittar fram när man minst anar det.
Filmen visar hur det ser ut för många vanliga människor och det gillar jag. Många filmer förfinar verkligheten vilket den här filmen verkligen inte gör. Är det så att man är van att filmerna alltid framställer det bästa?? Förfinar det riktiga? Filmen har sin charm helt klart, men jag tror jag är lite för mycket Feel-good-filmsmänniska för att den hör filmen ska nå högre betyg.
Emiam
gav betyget:
En 3 som film, i sin egen genre & som underhållning.
Inte lika bra som "Mannen utan minne" och visst finns det en charm och humor bakom allt det typiskt dystra och mörka i Kaurismäkis filmer. Jag kan inte sluta se filmen utan att ha ett litet leende på mina läppar.
Sköna gamla risiga öststatsmiljöer.