Atlanten

Handling: En bit in på Atlanten blir man något skeptisk till filmen. Berättarröstens ständiga reflektioner och noggrant genomtänkta formuleringar kändes jobbigt pretentiösa, och varje gång den talade om att "jag" gjort det eller det kändes det bara så fel. För rösten man hör tillhör Max von Sydow medan dess ord är skrivna av Kristian Petri. von Sydow har antagligen aldrig ens satt sin fot på de platser som förekommer i filmen! Men snart nog lät man sig ändå förföras av Jan Röeds vackra foto och de fascinerande platser som besöks under en resa från norr till söder bland Atlantens många öar. Skön saxofonmusik gör sedan också sitt för upplevelsen. Musik signerad Dror Feiler, idag mest känd för sin konstinstallation Snövit och sanningens vansinne som vandaliserades av den israeliske ambassadören i januari 2004.

Resan börjar på Island men går snart vidare till Azorerna och de torra Kap Verde-öarna. Därefter till den isolerade St. Helena där Napoleon satt fången. Den avslutas i ett övergivet gammalt norskt valfångarsamhälle på ön Sydgeorgien inte långt från Antarktis. Under vägen samtalas det med olika intressanta personer. På Azorerna med en av världens främsta whiskeysamlare, på St. Helena med en man som blev berömd genom att, under apartheidtiden, stjäla ett par besökande sydafrikanska politikers yacht och segla den till Brasilien. Några personer sjunger också traditionella sånger för filmteamet.

Personligen fascineras man inte minst av besöken på St. Helena och Sydgeorgien, eller närmare bestämt av den nästan obegripliga isolation dessa platser mer eller mindre av nödvändighet befinner sig i och som präglar dem. St. Helenas enda riktiga kontakt med omvärlden är en båt som reser mellan Storbritannien och Sydafrika sex gånger om året. Sydgeorgien är numera obebott, sånär som på sjölejon och pingviner.