Breakfast Club

Ett av skälen till att många (åtminstone för ett tiotal år sedan) ansåg att man lär sig mycket om/inför livet av att se brat pack filmer (även något felaktigt kallade college filmer, den här utseplar sig på high school). man kan se den om och om igen, och det känns alltid lika lockade att röka gräs och hångla upp en ligist. Under ytan är vi alla mer lika än vi egentligen tror är sensmoralen, samt att rektorer inte alltid förtjänar full respekt om de inte lyckas se allas fullständiga potential, utan bara en baldrottning, en sportfåne, en plugghäst, en ligist, en enstöring... Lovely!

Det här är en överraskande bra film som skiljer sig från mängden. Gillar hela konceptet med främlingar som möts och att nästan hela filmen utspelar sig i en kvarsittningssal. Synd bara att det blir lite väl överdrivet, framför allt med de smått stereotypa karaktärerna. Slutet blev dessutom lite för mycket. I övrigt en riktigt skön film.

den bästa av hela raden av bratpack filmerna! så underbar hela tiden! :D

Ingen film som jag skulle se igen. Den är väl inte dålig precis men det händer ju inte heller särkilt mycket, varken med dialogerna eller handligen.

Den var inte så bra som jag trodde, rätt seg, utspelade sig på ett och samma ställe under hela filmen vilket jag tyckte blev enformigt!

Breakfast club handlar om fem personer som fått kvarsittning under en lördag. De har ingenting gemensamt men efter att tiden är ute. Så visar det sig att de har mer gemensamt än vad de tror.

En ganska enkel film men så mycket glädje.
Minns första gången jag såg denna film. Det var på en lektion i skolan då min lärare berättade att denna film var förbjuden hemma hos henne så hon fick smygtitta på den hos en vän då och då. Hon berättade även att detta var hennes favorit film. Jag kan hålla med henne till viss del. Detta är en film som alla borde se.

Skådespelarna är mycket bra och även musiken.
Slutet däremot kändes för enkelt, vad hände egentligen efteråt ?

Betyget hamnar på en svag 4:a

Ett smart och enkelt filmkoncept. Fem stycken ungdomar får kvarsittning i skolans bibliotek och under dagen får vi höra ungdomarna berätta vad de varit med om i livet. Komisk men dock en aning överdriven. Det andas 80-tal i den här filmen, och i ett svep är man själv förflyttad 25 år tillbaka i tiden och känner sig som en skolungdom igen.

jag kan verkligen förstå varför denna film blivit en klassiker, men den var för rolig för att anses vara drama i mina ögon. Den ger väldigt bra budskap också; oavsett vad för grupp man tillhör, har man problem.
Stadig 4.

The Breakfast club är en simpel men smart filmidé, som aldrig tråkar ut mig trots stereotyperna och alla överdrivenheter. De tvärtom gör filmen rolig och helmysig, fastän slutet blir lite mycket. Men jag tycker faktiskt att det håller imponerande bra. Jag kom på mig själv fastklistrad flera gånger, och det är en riktigt bra tecken. Skådespelet och manuset sviker absolut inte. Extra plus för soundtracket. Klar fyra.

Mycket bra faktiskt, när man har sett den och funderat lite tycker man det. Dom pratade mest men ändå så är det på nåt sättär det ett mästerverk.