Deep Red
Handling: En synsk kvinna känner av någons tankar då hon befinner sig i en salong. Dessa tankar bevittnar att personen i fråga är en mördare, och kommer att mörda igen. Hon utropar detta inför sin publik, men vems tankar hon läst vet ingen... Snart söker den mystiske mördaren upp den synska kvinnan och tar hennes liv. En engelsk pianist blir mordets enda vittne, och försöker lista ut vem som är den skyldige. Men mördaren fortsätter ta livet av dem som kan avslöja dennes identitet.
| Fakta: | |||
|---|---|---|---|
| År: | 1975 | ||
| Regissör: | Dario Argento | ||
| Originaltitel: | Profondo Rosso | Alternativ titel: | La Tigre dai denti a sciabola |
| Ursprungsland: | Italien | ||
| Längd: | 02:06 | ||
| Medverkande: | |||
|---|---|---|---|
| David Hemmings | |||
| Daria Nicolodi | |||
| Gabriele Lavia | |||
| Macha Méril | |||
| Eros Pagni | |||
| Mer fakta: | |||
|---|---|---|---|
| Filmpunkten-id: | 7451 | ||
| Filmen är i färg | |||
| Redigera info på denna sida | |||
| Länk till IMDB | |||
| Uppföljare och/eller remakes: |
|---|
Filmpunkten är en av Sveriges största filmsajter med över
© 2002-2023.
Mest populära recensionen
CinemaniaC
gav betyget:
Fantastisk film, snäppet till mästerverk dessutom.
Måste inleda med att hylla Goblins och Giorgio Gaslinis musik, oerhört effektiv med larmande gitarrmattor, grymma basgångar och trummandet borde tilltala alla som gillar jazzfusion-rock!? Fotot av Luigi Kuveiller är även det av högsta kvalitet som likt Suspiria drar tankarna till Mario Bavas filmer.
Skådespelariet tillhör väl inte samma pondus som i en Woody Allen-film precis, men dem fungerar rätt bra (polischefen är riktigt lattjo, dubbad och odubbad) i sammanhanget, Hemmings är dock bäst. Regin är ordentlig och många klassiska scener finnes här. Slutet är av den sort att man genast efteråt hoppar till början igen för att titta igenom lite noggrannare...
Detta är bredvid Suspiria, Argentos största stund inom filmen.
Ett måste för alla skräckfilmsfantaster, och dessutom cineaster i övrigt.
Senaste recensionerna
Hilts
gav betyget:
Jag har sett en del filmer av Argento och denna tillhör en av de sämre. Jag rycktes aldrig med riktigt och den var på tok för lång. Dock var stämningen och atmosfären ganska läbbig. Stark tvåa/svag trea i betyg.
CinemaniaC
gav betyget:
Fantastisk film, snäppet till mästerverk dessutom.
Måste inleda med att hylla Goblins och Giorgio Gaslinis musik, oerhört effektiv med larmande gitarrmattor, grymma basgångar och trummandet borde tilltala alla som gillar jazzfusion-rock!? Fotot av Luigi Kuveiller är även det av högsta kvalitet som likt Suspiria drar tankarna till Mario Bavas filmer.
Skådespelariet tillhör väl inte samma pondus som i en Woody Allen-film precis, men dem fungerar rätt bra (polischefen är riktigt lattjo, dubbad och odubbad) i sammanhanget, Hemmings är dock bäst. Regin är ordentlig och många klassiska scener finnes här. Slutet är av den sort att man genast efteråt hoppar till början igen för att titta igenom lite noggrannare...
Detta är bredvid Suspiria, Argentos största stund inom filmen.
Ett måste för alla skräckfilmsfantaster, och dessutom cineaster i övrigt.
wildpalm
gav betyget:
Detta är första filmen jag ser av Argento (förutom Two Evil Eyes), och inser ganska snabbt vilken slags filmskapare han är. Han verkar ha ett sinnelag för det stilrena och har här gjort en väldigt snygg men grym film där man får en stark känsla av Italien. Ser fram emot att se flera filmer av honom framöver. Det finns dock ett problem med filmen och det är att den är minst en halvtimme för lång. Scenerna blir ibland sanslöst utdragna för att skapa thrillerstämning. Sen har jag stundtals lite svårt för musiken. Stark tvåa!
NHL
gav betyget:
Goblins ledmotiv är numera en klassiker. Resten av musiken har långt ifrån samma känsla. Som vanligt rent och estetiskt av Argento. Känns som om att Argento kunde gjort den ännu tyngre. Stark 3:a