Diskuterade längden på Master and Commander när det plötsligt slog mig att väldigt många filmer som produceras idag är just väldigt långa. Numera har det plötsligt blivit accepterat att ta med en massa skit i filmen istället för att klippa bort det. Antingen så stör sig DVD-producenterna på att de alltid måste ta med en "bortklippta scener"-del, eller också har vi (tittarna) blivit mer toleranta. LOTR hade blivit bra mycket bättre om de klippts ner till hälften enligt mig.
Jag skulle vilja påstå att i 95 procent av fallen så blir en film inte bättre av att den är lång - alltså ca 2 timmar och över. Det är min erfarenhet ivarjefall.
Det beror väldigt mycket på vilket humör man är på tycker jag. Somliga filmer vill man ju bara inte lämna, man vill stanna där i den världen för alltid. Som Borta med Vinden, där reagerade jag inte ens över hur lång den var. Titanic på 194 min förflöt ju väldigt snabbt också.
När jag såg Kubricks 2001, som är 2 och en halv timme max, tog jag ofrivilligt några pauser, vilket jag tror gjorde att jag tyckte mycket mer om filmen än vad jag skulle gjort om jag inte tagit pauser, då jag nog skulle blivit trött och uttråkad.
Jag ser gärna långa filmer, om nu runt två timmar anses vara långt. Tycker det är en bra längd på en film. MEN givetvis så ska ju inte filmen bara vara lång ut det måste finnas en mening med att den är exakt så lång som den är.
Å andra sidan väljer jag bort filmer en del filmer som är under 1,5 timmar. Man kan se på omslaget om det är värt att se filmen eller inte. Och när det är inte så har filmmakarna svårt att äns fylla den tiden.
Om jag tänker efter riktigt noga .., så är det nog kortfilmer som etsat sig fast mest i mitt minne. Som t.ex. Ylva Floremans lilla pjutt-film om 11 september; sedd utifrån ett hotellfönster över ett torg i Grez. Frankrike.
Eller "Kofilmen", en film om kossors tankar ..., som för-film på en liten alternativ biograf i Lund.
Oftast så förlorar filmen mycket utav storyn om den bara är 1,5 timmar tycker jag... Har inget emot långa filmer även om det är skönt att ha kortare alternativ när man vill hinna mer på en kväll än att bara titta på EN film.
"Oftast så förlorar filmen mycket utav storyn om den bara är 1,5 timmar tycker jag... "
Jo, om den är baserad på ett manus från t.ex en roman, då håller jag med. Men inte om den är gjord just för sin egen skull. Då tycker jag inte att längden har nån som helst betydelse.
Det krävs en väldig bra film för att den ska bli riktigt bra när den är över två (för att inte tala om tre!!) timmar tycker jag. Vissa lyckas, bla. Borta med vinden, Den gröna milen, Nyckeln till frihet, andra inte tex Titanic och Pearl Harbor. Visserligen är det väldigt olika typer av filmer så att jag inte gillar de sistnämnda har kanske inte med längden på filmen att göra...
Jga tycker inte det gör något att en film är över 2 timmar . De där två timmarna i biosalongen flyter på å en del filmer kan man ju vilja att d höll på ännu längre . Men visst . Om man har en förälder och ,ett barn som inte kan läsa över sej å d är en engelsk film å den vuxna måste sitta å läsa hela filmen kan det ju bli lite dryg . Men d beror ju på. .Om d är en film man verkligen vill se kopplar man lätt bort pratet under filmen ! Aya . JAg tycker d är bra med långa filmer . Fast 3 timmar kan kännas lite överdrivet .
A.I. är ett utmärkt exempel på en film som var ALLDELES FÖR LÅÅÅÅÅÅNG!!!! Den förlorade ALLT på det. (Dumma, dumma Steven Spielberg som förstörde ett så bra manus! )
När jag var ung/yngre och gick på bio och filmen var längre än två timmar, så var det alltid paus. Då kunde man gå ut och sträcka på benen, hämta lite luft, (röka en cigge), gå på toaletten, köpa lite godis och komma tillbaka till filmen med pigga, vakna ögon och följa slutet med pånyttfödd energi. För mig är det ett bra koncept med pauser på bio. Annars somnar jag, eller blir väldigt sömning, i slutet på ALLA filmer. Oavsett längd eller spänningsstatus.
Det kommer jag ihåg att det va paus om filmen var 2timmar lång. Så var det när jag såg filmen 1939, helt plötsligt var det paus under filmen. MAMA MIA. Mycket bra film förresten.
Tänk, det hade jag totalt glömt, men så härligt det var ! Då gick man ut ur Forumbiografen, ut till ofta sträng vinterkyla .., stod där och åt TuttiFrutti eller Salta Katten, medan det rykte ur våra munnar ..., och man hade nästan glömt handlingen när det var dags att gå in .., och frusen var man. Vilka tider !
Jag begriper inte varför biofolket inte hade en paus i Konungens Återkomst. Även om filmen i sig var en fröjd att se kände jag mig bra mörbultad av alla bombastiska stridsscener när jag väl kom ut från salongen. Om nu filmfolket envisas med att göra längre filmer kan väl biofolket kontra med regelbundna andrum.
Håller med till 100%!!! Se mitt ovanstående inlägg i debatten om mina bioproblem. Som biobesökare måste man få en chans att hämta andan (läs syre) om sista timmen ska bli någon njutning!
Efter att ha sett "Fyra nyanser av brunt" (som innehöll en paus på 15 minuter), så är jag övertygad om att pauser behövs - vi åskådare behöver det och bion tjänar ju på det genom godisköp osv.
Har inget emot långa filmer men en riktig nackdel är när man ser filmen på bio. Men hemma är det inga problem med långa filmer. Själv håller jag med Björn att en film inte blir så bra när den är 1,5 timma lång. Minst 2 timmar ska en film vara.
Jag har inte heller något emot långa filmer - så länge handlingen är bra. Somliga filmer vill man ska hålla på i en evighet. Tre bra exempel är Nyckeln till frihet, Good Will Hunting och Donnie Brasco, alla över 2h. Samtliga nämda har, i min mening, en bra handling som gör att man aldrig tröttnar. Däremot om en film är både lång och dålig till handlingen, ja, då är det bara en nackdel om den är lång. Vissa filmer vill man helt enkelt ska sluta efter en halvtimme.
//Anders Thomasson - bara 44.5 år kvar till pensionen! [Inlägget ändrat av kia_sniper 2004-08-20 22:59:42]
Obs. Arkivforum. Det går inte att svara i denna tråd.
Sätt ditt betyg på :Tack, du har nu betygsatt filmen!
september; sedd utifrån ett hotellfönster över ett torg i Grez. Frankrike.
