Den enskilde medborgaren

En lite speciell film för att komma från galenskaparna. Ser inte alls problemet med lite mer djup och allvar i någon av deras produktioner, då det behövs som kontrast till deras övriga verk, som ibland är (tyvärr) rätt tramsig humor. Örjan Ramberg och Krister Henriksson är klockrena i sina roller. Anders Eriksson som läraren som vill bli analfabet och blir kär i Stigs fru gör också en lysande insats. Rätt olik de roller han annars brukar göra. Absolut inte galenskaparnas bästa, men att de här tar ett nytt grepp hedrar dem, att de kan variera sig.

Det här är Galenskaparnas senaste film och kanske den med mest samhällskritik. Pengagiriga direktörer med mångmiljonbonusar står i centrum och det är lätt att dra paralleller till Skandiaskandalen. Humorn skiljer sig från Claes Erikssons tidigare filmer då den här är mer subtil och smått bisarr, vilket jag tycker är synd. Galenskaparna är som bäst på artikulerande humor och här blir det lite för allvarligt för att de ska komma till sin rätt. Ibland känns de nästan okomfortabla i sina roller. Mindre allvar och mer humor hade jag förespråkat. Flera scener bjuder dock på skratt och därför blir betyget en stark tvåa.

Den sämsta av galenskaprans film jag har set en så länge.. men den ä ändo godkänd!

Örjan Ramberg är som klippt och skuren som den girige direktören. Inte den bästa film som Claes Eriksson har gjort men bättre än det mesta annat som visas på bio.

Inte den bästa Galenskaparna-filmen. Väldigt lite sång och musik som man annars är van att se och höra i deras filmer. Men det är många klurigheter och gliringar åt såna som bara roffar åt sig och sånt är alltid bra