I skuggan av värmen

Filmen överlever av sitt budskap.

Så himla bra film. SVERIGE kan!!

En mycket intressant, tragisk och tänkvärd film, baserad på en sann historia. Man får se äkta kärlek och vänskap, möten mellan två olika världar och hur det påverkar omgivningen. På hur saker som inte hade behövt hända händer. Påminde lite om filmen "Under ytan". Rekommenderas!

En stark trea. Tyvärr är Crépins rolltolkning (jodå, guldbaggen för bästa kvinnliga huvudroll borde vara säkrad) ljusår starkare än resten av filmen. Varför får vi exempelvis inte reda på mer om Evas bakgrund? I likhet med mängder av andra svenska filmer får vi dessutom bara dyka in i ett händelseförlopp som ärligt talat blir aningen segt emellanåt, istället för att ta få del av en ärligt förtjänad och dramatiskt uppbyggd berättelse. Och är inte Kinnaman litet väl blåögd för att vara brunögd?

En 3+ som film & i sin egen genre, men en -3 som underhållning.

Tagline: -

Denna film sågs på Park i Sthlm på förhandsvisning där regissör Gårdeler inledde kort, och hade därför inga som helst föreställningar. Kände heller inte alls till den delvis självbiografiska boken med samma namn av Lotta Thell.
Kanske är det en miss av producenterna och manusförfattaren att inte berätta mer om Evas (Malin Crépin) bakgrund, dvs. det som får henne att börja knarka. Jag kan tycka både och. 10 minuter längre hade därför filmen kunnat vara utan problem. Detta trots dess något typiska svenska långsamhet i berättarstilen - ja, det blir lite, lite småsegt då och då.
Hur som helst är det riktigt bra skådespeleri av både Crépin och Kinnaman, vilket är det bästa med hela filmen. Aliaga gör också ett litet bra inhopp som kaxig pojkvän till Malins bästa väninna.
Det näst bästa med filmen är att den är bra att använda i skolsammanhang för att skapa debatt om den politiskt heta frågan om knark i stränga Drogsverige (i jämförelse med drogliberalare länder som t ex. Tyskland och Holland).
Musiken (temat) är bra, mjuk och fin, och stämningsfull - nästan lite soft U2-inspirerad - men får dutta in i små snuttifierade omgångar alltför korta för att knappt läggas på minnet.
Nej, denna film hamnar inte i DVD-samlingen. Detta varken vill eller kan jag se om. Man förstår budskapet redan första gången och det är en dyster och mörk film. Slutet lämnas öppet för fria tolkningar, vilket borde vara bra då det inte är det mest klyschiga slut man får se där t ex. allt blir bra till slut och de får varandra forever and ever. Egentligen är det väl bäst så, men kan inte undgå att sakna svaret på hur det gick för Malin, dvs. om hon någonsin helt blev drogfri. Detta hade kunnat berättas i en eftertext.

Trivia: -