Elephant

Jag tycker om vemodiga filmer och den här filmen är verkligen vemodig. Den är annorlunda filmad och scenerna är ovanligt långa. Jag blev berörd när jag såg ungdomarna gå ensamma i skolans korridorer samtidigt som den klassiska melodin Für Elise spelades i bakgrunden. Okända, men bra skådisar!
Filmen var dock lite för kort och dialogen var en aning tunn och kändes ibland improviserad.
Men som helhet är den träffsäker, äkta och vacker. Stark 4a.

Redan när jag satte på filmen och den första scenen spelades upp så tänkte jag "den här filmen kommer jag att gilla skarpt", och jag hade delvis rätt. Det är mycket svårt att betygsätta denna film, men hur som helst är det en mycket bra film. Den känns så verklig och skådespelet är mycket bra genomfört, dom långa utdragna scenerna gör det ännu mera känsligt och den väl passande musiken gör inte det hela sämre. Filmens svaghet är väl för det första att den är väldigt kort, och att det inte händer så mycket. Men som sagt är det en mycket bra och hemsk film, med ett oväntat och dramatiskt slut. Det får bli en 4a.

När jag såg den här filmen tyckte jag att den var otroligt utdragen och nästan lite tråkig. Varje scen kändes som en evighet. Den var mycket vacker och speciell, något som drogs ner av tempot och de halvtaskiga skådespelarna. Nu efteråt tycker jag mer om filmen, den väcker många tankar. Den känns verklig och riktigt otäck. Det är en film som får mig att fundera och tänka efter, som ren underhållning funkar den inte alls bra.

Glänste nere i Cannes och fick dem två mest ärorika priserna. Och inte utan anledning. Fruktansvärt bra film som berättas på ett intressant, mystiskt och humant sätt. Finns små detaljer i manuset som är så oerhört starka, två sekunder av just någonting som egentligen är så extremt vardagligt fast det kretsar kring denna hemska händelse gör att det hela blir något helt unikt. Sedan rent filmtekniskt är det en pärla, i synnerhet rent cinematografiskt.

Det här är en speciell film. Fotot framförallt, med de långa tagingarna som oftast bara visar diverse promenader med olika personer. Hörs rättså tamt, men det blir aldrig ointressant då handlingen trots allt går framåt och det händer saker i bakgrunden. Att skådespelet känns så vardagligt, lätt att relatera till och fotot så svävande till olika personer får det här att kännas som en dokumentär.
Som tittare får man uttrymme att tänka mycket, nästan för mycket. Jag saknar verkligen någon form av känslor. Vad som rör sig i deras huvud och vad de egentligen tänker på när de promenerar där, åt sina olika håll. Inte ens i slutet kommer känslorna fram, och visst - jag gillar inte sentimentalitet - men det blir lite jobbigt naturellt till sist.
Å andra sidan är det både bra och dåligt, för nu fick jag en hemskare känsla av tragedin, den påverkade mig starkare än om det hade funnits någon sentimentalitet inblandad. Just det att man inte fick några personers känslor alls, och att händelser som dessa känns så onödiga då saker hade kunnat redas ut långt i förväg. En svag fyra.

Gus Van Sant gör en rättvis och bra film av händelsen vid Columbine-skolan i USA. Han har lagt mindre "krut" på vad som faktiskt hände och satsat mer på att öka förståelsen för "Varför" det hände och det tycker jag han gör rätt bra. Vi kommer dock aldrig nära Alex och Eric, jag förstår inte riktigt vad som försigår i deras huvuden inför det de ska göra. Istället låter Van Sant andra ungdomar få spela ut hela filmen i långa promenadscener.

Gus Van Sant lyckas faktiskt väcka en viss avsmak i min mun och lite sympati när filmen gått mot sitt slut. Jag vet mycket väl vad som hade behövts för att "Elephant" skulle bli en riktigt bra film, men det kan jag inte ändra på. Jag hade velat se Eric och Alex tunga vardag, så jag, istället för att skylla på dem för vad de gjorde, kan skylla på klasskamrater, föräldrar och andra människor i deras närhet, som alla bidragit till händelsen.

Jag blev starkt berörd av den här filmen, som inte liknar någon annan jag sett. Dels är sättet den är filmad på väldigt speciell, kameran följer ett antal personer och man får se high-school-vardagen från deras olika perspektiv (det är alltifrån den känsliga fotografen till det "coola" tjejgänget). Dels återger den också en tänkbar amerikansk highschool-miljö mycket bra och känns därför väldigt verklighetstrogen, ibland nästan skrämmande verklighetstrogen. Efter att jag sett klart filmen väcktes en massa tankar och funderingar just om den här hemska massakern som faktiskt har inträffat på riktigt. Det enda minuset som även andra recensenter här har nämnt är just att vissa scener är för utdragna och att det ibland händer alldeles för lite, men anledningen till detta tror jag är just för att regissören ville bibehålla realismen i filmen som är dess starka sida.

En mycket annorlunda film utan någon egentlig action. Har du mycket adrenalin i kroppen bör du vänta med att se den till det gått ur. Man får inte ha bråttom... Mycket bra gjord.

En väldigt bra film. Snyggt samman flätat av alla olika karaktärerna. Börjar som en vanlig dag och slutar i total kaos. Sorglig och en stark smärta i bröstet.

Hyfsad film om Columbine massakern. Lågt tempo och hyfsade skådisar, men jag blev aldrig riktigt engagerad.