Till sista andetaget

En 2 som film, i sin egen genre & som underhållning.

En klassiker som är mycket omskriven och jag hört mycket gott om, den har kanske till och med legat på IMDb Top 250 om jag inte minns fel. Men jag fann den trist rakt av.
Lite intressant blev det några minuter då hon intervjuade den franska författaren/filosofen, samt talet i slutet under några få minuter om kärlek.

Alldeles för långtråkig och fattig på händelser. Jakten finns inte ens vilket känns tråkigt. Nä får en tvåa. Godkänt med inte en gnutta mer.

Det råder väl inte något tvivel att Godard var som hetast under sextio talet och hans främsta verk producerades då. Värt att understryka var väl att han var en av dem ledande under "franska vågen" eran och enligt mig kanske den viktigaste. Angående till sista andetaget kan man som helhet säga att det är en fräch och tempo laddad film som varit inspirationskälla till massvis med efterkommande filmer.

Michel trodde han var mer världsvan än han verkligen var vilket var lite störande ibland. Han pratade massa om hur kvinnor är fast han inte vet ett skvatt. Ändå ganska bra film med många oväntade inslag. Ibland lite väl snabba klipp, men det var häftigt. Den amerikanska tjejen Patricias accent på franska var kul också.

Bra film, men jag var nog lite för ung när jag såg den för att kunna uppskatta den till fullo.

Von Trier har tagit över formen med sitt Dogmaexperiment och det räcker väl nästan för att kalla Godard för geni, eftersom Von Trier är lite smått Bäst.

Ytterligare ett Godardmästerverk och en av de viktigaste filmerna inom franska nya vågen.