Dur och moll
Handling: Emmet Ray var en alkoholiserad, arrogant och olycklig man som levde endast för sitt gitarrspel. Han var oförmögen att älska något annat än sin musik. Det gjorde honom också till kanske en av vår tids största jazzgitarrister.
| Fakta: | |||
|---|---|---|---|
| År: | 1999 | ||
| Regissör: | Woody Allen | ||
| Originaltitel: | Sweet and Lowdown | ||
| Ursprungsland: | USA | ||
| Längd: | 01:35 | ||
| Mer fakta: | |||
|---|---|---|---|
| Filmpunkten-id: | 682 | ||
| Filmen är i färg | |||
| Redigera info på denna sida | |||
| Länk till IMDB | |||
| Uppföljare och/eller remakes: |
|---|
Filmpunkten är en av Sveriges största filmsajter med över
© 2002-2023.
Senaste recensionerna
Hilts
gav betyget:
Sean Penn är behållningen i denna halv intressanta historien. Svag trea!
carlstrom
gav betyget:
Trean är svag. Filmen har inte riktigt så klockren dialog som dem allra bästa Allen filmerna har, även om den är helt okej. Penn spelar bra och det är ganska intressant att följa "biografin" men utöver det så var det ganska slött och inte speciellt roande. Men visst kan man lägga ner sin tid på den, även om jag kan rekomendera om ett flertal bättre Woody Allen filmer.
Daniello_
gav betyget:
En film som kanske inte faller alla i smaken, men den är helt ok med ett bra upplägg av storyn, och det är en vis charm över filmen. Sean Penn var den största anledningen till att jag ville se filmen och han levererar - som alltid, men defenitivt inte den bästa filmen han medverkat i.
Robert_Eriksson
gav betyget:
Långt ifrån riktigt bra, men en helt okej film om den tragikomiska och minst sagt speciella jazzgitarristen Emmet Ray.
Xenomorph
gav betyget:
Vissa bitar är genialt roliga, men filmen är lite långtråkig.